.. Sakta men säkert.

Jag har börjat att få små röda prickar på kroppen ( Inte finnar för er som tror det ), mina naglar börjar att bli risiga, min mage börjar att bli lite mindre (wiho), jag tror att jag har fått ögoninflamation, jag har jätte ont i halsen, och jag har SKIT ont i mitt högra öra, jag hör knappt. Och så har jag, ja, gissa. SKIT ROLIGT.

I min själ så orkar jag verkligen inte mer, inte på grund utav allt det fysiska, utan att bli sårad mer, genom så många år, jag orkar verkligen inte. Jag älskar er alla, men ni tar kål på mig. Jag vill så gärna vara med er alla, så mycket som möjligt, men jag hinner inte, jag hinner verkligen inte. Jag är ledsen.

Och sedan förstörs planer som vi har kämpat med att få till att funka.

Och så får jag panik för en julklapp som jag redan har köpt, till någon.. Men ja, den kanske är helt för töntig. Men den får nöja sig.. Den kan få kvitot och få byta.

Livet känns sådär. Men man överlever.

Just nu gör det faktiskt.

När jag mår som sämst, eller, allt börjar att bli bättre, så händer det.

Man får veta att en person, som man har förändrat livet på ( på ett positivt sätt) nu hatar en.

Och inte vill säga varför, det känns, hur ska man utrycka det. UNDERBART. Eller inte.

Jag fattar inte vad jag har gjort fel, jag fattar verkligen inte.

Gör jag fel, genom att vara den jag är ?

Jag duger inte änns till att vara en vän. Det känns bra.

Så det har varit jätte jobbigt idag. Att veta att jag inte duger till något.

Så det blir ingen övernattning i kyrkan, jag vill, fast jag vill ha min underbara grupp där, jag älskar dem, dem ger mig, eller vem som nu behöver stöd, stöd.

Verkligen underbart.

Ja, det var väll det som är just nu.

Tror du på Gud ?
Det gör inte jag.
Jag tror inte på att någon är över oss och säger vilka som får komma tills hans rike, och vilka som inte får.
Gud skapade krigen, svälten, allt hemskt, eller så gav han oss egna val. Han gav oss ett eget val, och människan är girig, därav alla krig.
Men jag tror inte på "The Big Bang" teorin.
Jag tror inte på något utav det.
Jag är väll det övriga.
Som jag alltid är..

~

Jag har också sätt på youtube en kille som visade upp lappar, som han liksom "pratade".
Ja, ni flesta har väll sätt den, han berättade hur dåligt han mådde, men att han inte skulle ge upp, eftersom han var starkare än att bara ge upp. Han är liksom, wow.

Jag är faktiskt nu en liten förebild..

Faktiskt.

Jag tycker verkligen att det är jätte starkt utav honom och modigt.

...

Ja, man vet aldrig.

http://www.youtube.com/watch?v=c0iEj7alzAI

Men jag ska faktiskt berätta för mamma och pappa, så fort såren har läkt att jag vill prata med Kurator, eller vad det heter.

Kort och snabbt.

Ja, tack alla som har stöttat mig. Jag uppskattar det verkligen. Jag blir verkligen lycklig när jag ser att någon bryr sig. Men ni undrar säkert " Men hallå, varför ?" jag har väll inte haft något riktigt bra svar på det. Men det är nog mest att "det finns så många känslor inom mig, att jag inte vet hur jag ska ta hand om dem, så jag skär mig för att få ut det." det är nog det bästa svaret jag har.

Många tänker säkert också "uppmärksamhetsbarn." men jag är inte ute efter uppmärksamhet, jag vill bara att alla ska veta, så jag slipper hade som en hemlighet. Det är det.

Just nu så mår jag sådär, har inte sovit på en vecka snart, är genom trött, alltså jag har inte kunnat sova.

Så jag hoppas att få lite sömn till hälgen.

Japp, då var det gjort igen.
Elva drag med en två bladig rakhyvel. Så alltså 22 sår.

Jag gjorde det för att jag tycker att jag är oduglig. Det känns som om jag bara sårar folk.

Nu när vintern är här så känns allt så mycket kallare än vad det egentligen är. Vintern är en vacker årstid som man värmer varandras hjärtan med. Men allt är ändå så kallt.

När julen är här, då tycker jag verkligen att alla är giriga. " Jag vill ha det, och jag vill ha det." men alltså, julen är inte om ge och ta. Det är om att ge varandra en härlig julefrid och bara vara med dem man älskar mest i hela vida världen. Inte bara att ha hela tiden.

Det är jätte mysigt att julshoppa. Men inte att få en massa saker hela tiden.

Det är väll kul att få saker hela tiden, men det är inte det viktiga.

Enligt mig.

Alla har väll varit kär en gång ?
Eller två kanske..

Förr i tiden när man var liten, så kunde man bara gå fram till någon, " Hej, får jag chans på dig ?" och så får man se vad personen svarar. Inget var på riktigt. Men nu, allt är så mycket mer kompliserat. Allt.

Om kärleken ändå vore så enkelt, att bara kunna fråga, och sedan bara kunna gå vidare med livet.
Nu blir man kär i vilken person som hälst. Inget blir som planerat. Och när man väl är kär, då är den personen i huvudet HELA tiden. Usch.

Inget är lätt längre.

Och snart är det jul också. En av dem mest mysiga årstiderna på hela året. Men som tyvärr bara återkommer en gång per år också.

Kanske får man en puss under snöns virande ?
Eller kanske inte, troligen inte. Men hoppas kan man alltid.

Love is War.

Ja, det gör det. Det kommer det alltid att göra. Även om någon dör, även om någon blir sjuk. Alltid kommer livet att gå vidare. Även när våran generation är över, så börjar nästa.

Men det betyder inte att man ska slösa bort sitt liv. Upplev allt du vill uppleva. Vad vinner du genom att bara sitta i ditt lilla emo hörn ?

Ut och upplev världen.

Ta kontakt, det är det första om du vill ha en ny vän.

Du hinner inte allt, men du hinner mycket.

TA TAG I DITT LIV.