Ja, jag vet inte vad man ska kalla livet riktigt, vad är meningen med livet ? Alltså egentligen...

Jag tror att meningen med livet är att dö.

För det är något alla uppnår, vissa tidigare och vissa senare, men alla dör någon gång.

Att ta självmord är en feg utväg. Att man inte vågar längre, bara släpper det. Det kan vara skönt, jag vet, jag har tänkt tanken, till och med försökt, men jag vågar inte. Jag vet allt jag mister är en förlust.
Jag lever ett allt bra liv för att bara försvinna med det. Jag vet att folk kommer att sakna mig, och kag kommer att sakna dem.
Istället har jag blivit beroende utav att skära mig. Mycket, jag använder rakblad så att det inte blir så djupt och fula ärr efter. Men istället för djupa gör jag många. Jag döljer det med långa och tjocka tröjor. Jag tål verkligen inte tanken på hur alla behandlar alla. Inte bara i klassen utan mer ute i världen, hur man kan stå ut med sig själv att man kan ta någon annans liv. Hur man änns kan våldta någon, eller plåga någon !
Att plåga ett djur, eller att våldta det. Det är det värsta jag vet. Att man kan vara så vidrig. Jag är emot det så mycket så att det inte är sant, Därför ska jag bli vetrinär, för djuren. Vissa av mina kompisar säger " Jag skulle aldrig klara att ta något djurs liv..." då svarar jag alltid, " Jag gör det för djuret." det är väl den näst största anledningen varför jag fortfarande lever.

Mitt liv är inte värt något. Det är inte det. Ett liv i hela världen. Det kan väl inte vara så mycket värt som alla säger ?. Jag tror inte det, inte mitt liv.

Jag har gjort så mycket ont i mitt liv.
Jag tror snart att jag tappar mitt medvetande, och faktiskt snart tar någons liv. Men jag lovar, mitt liv åker före någon annans i så fall. 

Jag vet att jag har vänner, men ensamheten är ändå så nära. Fastän mina vänner, mina underbara, älskade vänner, är ännu närmare. Jag hatar att vara ensam, jag hatar att vara ensam. Hatar.

Jag klarar inte av att vara nära folk heller, jag är instängd, i en liten låda. Jag klarar inte av det.

Allt är så förvirrande.

En mask, det är allt som är framför mitt ansikte.

 

Elin

30 november 2011 09:36

Gumman!!
Finns alltid!!<3

http://handbollellin.blogg.se

Emma

2 december 2011 09:56

Tack så otroligt mycket

 

MineMine (frida)

4 december 2011 22:01

finns! även om vi inte känner varan så finns jag här för dig <3

http://fridaerikzzon.blogg.se

Emma

5 december 2011 11:33

Tack så mycket. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har upplevt många gånger att folk inte fattar riktigt vem jag är. Kanske är för att jag har gömt den ett tag, eller, gömt och gömt, inte visat den lika starkt som nu. Och det är nog min kreativa sida, nu så börjar mitt "målar sinne" komma. Och ...

Att vara i skolan idag. Att vara någonstanns idag. Jag är en etisk person, jag HATAR matte och svenska. Värsta som finns. Speciellt om det ersätter bild och slöjd. Det är ju för att jag är skådespelare. Men ja, alla andra bara, amen chilla. ...

Att jag var fri. Att jag kan gå min egen väg, utan alla regler omkring mig. Att jag bara kan släppa allt.   Sist gång jag tänkte på att ta livet av mig, att inte längre finnas här, så gjorde det inte ont, det gjorde inte ont i hjärtat. Som det ...

Vafan, seriöst. Kommentera inte min blogg med namnet "anonym". Seriöst, värdens mest irriterande ord. Vad är det för fel på ditt namn ? Varför inte bara skriva det ? Seriöst, jag hatar det. Det är verkligen skit jobbigt att läsa " Jaha, nu var ...

Jag har fått, blickar, mejl, alltså jätte mycket. Och det är inte på den positiva sidan.Folk undviker mig, nu när dem vet sanningen. Jag har fått hemska mejl som " Varför skär du inte över strupen när du ändå håller på ??!??!?!?!" och massa liknande....